 |
| Bilden kommer från utställningen Där barnen sover på Fotografiska |
Läs gärna Suzanne Ostens debattinlägg om viljan att skydda barn från det som är svårt genom att censurera konst. Jag har inte så himla mycket att tillägga eftersom hon uttrycker det så väl själv.
Däremot vill jag uppmuntra alla att fundera lite över maktordningen i samhället där de vuxnas självklara rätt till tolkningsföreträde på barnens bekostnad genomsyrar vår vardag i stort och i smått. Tänk om vi plötsligt skulle börja ta barnen på allvar. Tänk om vi skulle ta och använda vår empatiska förmåga till något vettigt. Som att sätta oss in hur det kan upplevas att vara ett barn på flykt.
Och ta oss en funderare över vad dessa barn kan behöva för att bli fungerande vuxna i en tänkt framtid. Det vore nåt det! Tack snälla Lars H Gustafsson och Clowner utan gränser för er klokhet!
Och snälla, kom inte dragande med någon trist statistik om hur svårt det är för vårt fina land att bereda plats för alla dessa ungar, för det är faktiskt inte så särskilt klädsamt att mest tänka på sig själv. Jag säger som Boel Godner: Det är osmakligt att blanda ihop flyktingar med bostadsbrist!
KRaMaR FRåN MiG