Så är det idag den dagen då min far gick bort. Den som har följt bloggen sen den startade har också följt mig genom hopp och sorg på vägen från diagnos till sista söndagen i januari 2010 då han så plötsligt fick vandra vidare. Och du pappa, jag tänker på dig.
Rätt ofta faktist.
Men det vet du ju redan.
Eller hur?
Jag hoppas du har det bra där du är.
Vi har det rätt bra här där vi är.
Det var bara det jag ville säga.
Kram Anna.
P.s. Bilderna är målade av Frida Kahlo och lånade ute på nätet. d.s.
massor av kärlek till dig Anna.
vilka talande bilder….så vackra sårbara…
min allra varmaste kram till dig.
Tack för omtankar och kärlek och kramar! Anna
Åh, jag såg det här först idag! Hoppas dagen inte blev allt för tung. Kram på dig!