Jag har alltid älskat skatter. Helst gömda och nästan glömda. Lite hemliga sådär. När jag var liten fick de gärna dofta puder och chanel no 5 och ha ett blommönstrat tyg från 40-talet eller något sånt. Eller vara en låda med kortlek med tillhörande bridgemarker. Eller en garderob med doft av solvarm gammaldags plywood. Nu älskar jag alla offentligt publicerade skatter som ligger där ute i cyberspace och väntar. Vissa hittar jag till en gång, kanske två. Andra överger jag snabbt. En del saknar jag. Andra hittar jag tillbaka till. Om och om igen. Som den här tex. Som gör att jag kan sitta här och drömma mig bort till NYC. Ögongodis. Skön filt. Och snyggt golv.
KRaMaR FRåN MiG
Jag som har varit där (eller i alla fall i deras gamla lokal) kan bara hålla med. Purl Soho är en liten bit himmel på jorden.