Månad: december 2009

Idag är det dags. Större än julafton!

Idag är det då dagen D. D som i disputation. Klicka på bilden för mer information om den. Vi har ett tufft körschema med fullt ös i butiken. Disputation på dagen. Fest på kvällen och så alla sex familjemedlemmars alla olika behov och aktiviteter på det. Bland annat har vi en födelsedag i morgon att förbereda lite för. Men vad tusan! Denna utmaning skall antas med glädje! Hur många gånger i livet kommer vi att få vara med om något liknande? Det är bara att ta det som det kommer. Ta fram mumintrollet i sig och låta allt lösa sig längs vägen. Önskar alla en fin dag. Själv ska jag jobba på det!

Annat på nätet…

Mammagumman bloggar det är ju numera allmänt känt. Men det finns andra finurliga personer i min närhet som är representerade på internet:
Jag är rätt stolt och skryter lite här bara så ni vet. Bilderna i inlägget föreställer olika pusselvarianter av ett pyssel som vi säljer i KoKoBello. Regnbågsalamanderpussel med oändligt antal möjligheter. Bara fantasin sätter stopp. Och fantasi har uppenbarligen sonen som pysslat ihop bilderna av pusslet…

Så bra man kan ha det

Alldeles just nu premiäreldas det i vårt sedan i somras nya sovrum. Det som är ett gammalt kök. Med vedeldad järnspis och allt. Varje kväll vi ska lägga oss och det är kallt har jag sagt att vi borde elda lite på kvällen för att lakanen skall kännnas lite mindre iskalla. Och idag så tog jag tag i saken. Och vilket vackert drag i den spisen. Jus nu sprakar en björkklabbe så vackert där inne. Strax dax att krypa ner i varma sängen.

Vanliga veckan…

Det är inget att skämmas för, alla har den. Men vanu då då? Är det samma inlägg nu igen? Nej det är det faktiskt inte. För nu snackar vi Odd Molly-kofta. Nu finns den även i min garderob. Lite crazy var jag i alla fall som köpte den oranga varianten med cerise rosettsnörning istället för den blå. Men det är ju så att jag ska på en alldeles speciell tillställning på fredag och då tänkte jag att denna kofta kunde vara ett passande attribut. Och det är inte Formexmässan jag snackar om i alla fall…

Hellre än bra är också bra…

Alla gör det! Inget att skämmas för. Hela Sverige gör just nu pepparkakshus. Så gör vi även i det mammagummiska residenset. Mammagumman och lilla storasyster pysslar så det står härliga till två kvällar på raken. Det kavlas. Deg äts. Det gräddas. Trasiga pepparkakor äts. Det limmas med socker. Kristyr blandas. Och äts. Och ”viola” – ett pepparkakshus! Och så rasar halva taket in så vi får vända på huset och inte minst äta upp det rasade taket. Fönster och dörrar är visst lite för små för att vi ska få in några värmeljus. Vi får hålla tillgodo med yttre belysning. Men nu pryder det sin plats på pianot. Årets upplaga modell spökhus från norr!

Några nyanser av rosa

Kors i taket! Jag har sytt! Till butiken förståss men i alla fall. Föll pladask för den lilla knasiga räven med luva i design av Lotta Kühlhorn. Fick kombineras ihop med Tampellahjärtan för att räcka till på längden. Täcker för en massa rufs som står under bordet ägnat espressomaskinen i mina drömmar. Symaskinen var mer än lovligt sur så den får åka på service eller SPA. Annars har vi fått in rosa i olika varianter. Bettinas ljuvliga tovade ljusslingor, gräddbakelsekjolar och så smycken av sötvattenpärlor från Solius. Jag hinner inte få ut allt i webshopen just nu. Men om du är intresserad av att köpa något jag bloggar om är det bara att maila kontakt@kokobello.se.
Allt gott!

Andra advent

Så här många ungar har jag. Var sin ljusstake har dom fått. Lisa Larsson har designat och morfar har presentat. Fyra ungar har jag. Jag tänker ofta att jag lätt skulle kunna ha fyra till. Dom är mig så kära. Dom är det bästa jag gjort. Alla fyra var för sig. Så lätt att jag skulle kunna ha fyra till. Tänk att få bära och föda. Det är en ynnest. Varje barn är en gåva. Det är så jag ser det. Men ibland. När man ska iväg eller är hemma. Mjölk ska handlas. Kylen skall fyllas. Maten skall lagas. Toaletterna ska städas. Alla fyra vill olika saker och allt ska hinnas med då kan det kännas som om det är svårt att hinna med. Att hinna se. Hinna bekräfta. Hinna med att se dom växa upp. Hinna med att följa. Då kan det kännas som om bägaren är fylld till bredden och lite till. Sen blir det adventstid och ljusstakarna kommer fram. Och då plötsligt ser jag det framför mig helt konkret. Fyra ungar har jag. Fyra ungar har jag burit och fött. Fyra helt olika individer. Lika olika som ljusstakarna. Fyra är dom. Och dom fyller mitt hjärta till bredden. Kärlek önskar jag alla i adventstid!
Ingen hästdroska med Johnny Depp kom farande igenom dimman fast man skulle kunna trott det. Istället kom det kallväder. Så vackert. Vilken skillnad. Det som tidigare var grått och blött och lite skitigt ser nu pånyttfött i sin nya isiga klädnad. Varma kläderna är på tvätt efter lervandring med två små flickor genom ljustunnlarna ute i ytterjärna. Den bästa ljusfesten på flera år. Riktigt magsiskt. Det tyckte Malva med och slängde sig i leran och ville bli buren. Så uppjagad blev hon av allt som brann och mörkret och sången och allt annat. Liv stöpte ljus och kransar till alla dörrar inhandlades. Annars går livet just nu sin gilla gång som butiksinnehavare. Och många är det som har vägarna förbi vår finafina butik. Fint och spännande är det. Glädje som bubblar. Gott!