Månad: november 2013

Jag pysslar på

Det är så väldigt roligt att mina små overalldockor hela tiden säljer slut i butiken. Nu har jag jobbat på  och det finns nya dockor till salu och några till är på väg. Att många är sålda betyder att det nu finns en hel del barn  som har en liten mjuk docka tillverkad för hand, tillverkad av endast naturmaterial, att krama när det behövs. Det är sånt som gör mig glad! 

KRaMaR FRåN MiG

Ljus i mörkret

Jag borde skrivit om det innan och rekommenderat fler att åka dit. Men veckan har gått fortast i världen och jag har jobbat så mycket med julpaket i butiken att jag inte hunnit. Men vi hann dit i alla fall, till finaste julbasaren ute på Örjanskolan. Och köpte bröd och ljus och bakade pepparkakor och fyndade på loppis och myste i mörkret. Och till råga på allt så bjöds det på ljusshow som eleverna övat in med gycklare från finaste gyckkargruppen Trix. Vilken fest. Och vilken vitamininjektion. Precis vad vi behövde! 

Kreativt kaos

Den här bilden tycker jag är så himla fin. Det är Pablo Picasso i sin ateljé. Jag tror i Paris. Alltså förstå att vara så uppfylld av sin konst och kreativitet att man fyller upp en stor ljus och fin lägenhet med tavlor och palletter och annat som behövs för sitt skapande och själv hasar omkring lite lagom butter iklädd nån slags pyjamas och tofflor i hela härligheten. Livet kan levas på många olika sätt! 
P.s Bilden har jag hittat på internet d.s

Mitt i november

Så kom det lite frost igen och så var jag på nåt nytt sorts yogapass som gjorde att jag för ett dygn helt kopplade bort all rush och stress. Och då började jag tänka på advent i stället. Ljus och stjärnor och röda gardiner och mys i mörkret. Sånt som kan göra folk stressade. Men som jag plötsligt börjat gilla. Så jag planterade en amaryllislök och satte dit en liten flugsvamp och så känns mörkret lite lättare att stå ut med!

Min allra käraste vän

Nu skall jag berätta om min allra käraste vän. En vän sen många år tillbaka. Som jag mötte när jag som 18-årig satte min fot på Kungliga Dramatiska teaterns syatelje. Det var på den tiden då Dramaten var kunglig och Bergman dess regent. Jag hamnade där lite på slump men också med en mening. Jag kommer faktiskt ihåg allra första gången vi sågs. Vad som sas och hur det kändes. Att bli sedd. För den jag var. Sen har vi haft mycket fint ihop. Vi har sytt. Läst samma böcker. Sett samma konst. Lyssnat på samma musik fast i olika tid. Följt varandras resa genom livet efter det. Vi har setts. Vi har pratat. Vi har inte setts men hörts av ändå. Ibland ofta och ibland mer sällan men alltid i samtal. Om allt mellan himmel och jord. Så himla fint att ha en vän som man vet att man alltid tycker lika som. Fast vi alltid tänker lite olika. Den allra bästa sortens vän.
P.s. Bilden har jag hittat på Pinterest men min vän har faktiskt tagit lika fina på en av sina många långa resor d.s.

Mammagumman tipsar – fem myror är fler är fyra elefanter

Förra helgen var vi och tittade på premiären av Fler myror är fler än fyra elefanter på Oktoberteatern i Södertälje. Oktoberteatern har fått det ärofyllda hedersuppdraget att sätta upp föreställningen direkt av den klassiska TV-seriens upphovsmakare. Och vilken härlig fullträff det blev! Dennis, Yelda och Simon är helt klockrena i sina roller utan att för den skull falla i fällan att härma de välkända originalen. Och alla de klassiska inslagen är översatta från TV-format till scen på ett smart sätt. Detta plus många fiffiga blinkningar till nutiden gör att föreställningen känns helt närvarande, helt nutida, helt nödvändig och som en frisk fläkt. Förutom att den är himla rolig. Så himla rolig att jag skrattade så jag grät. Alltså kära vänner inget snack om saken – boka biljett, åk till Södertälje, gå och se!  

KRaMaR FRåN MiG