Nu är det rätt så färdigt. Rummet som blev över när son nummer två flyttade hemifrån. Rummet som jag egentligen haft med mig i tjugo år sen jag arbetade med sömnad av teaterkläder. Grunden i det här rummet är två stadiga symaskiner och ett behov att göra saker med händerna. Skapa nåt eget ni vet. Som tur är så är Liv och Malva pyssliga de med. Så vi delar rummet. Möblerna är ett hopplock av ärvt, eget och fyndat. På väggarna sånt som inspirerar oss. Här ser vi fram emot att bara få vara. Slippa plocka undan och bre ut oss. Och så pyssla förstås!