en liten dagbok till allmän beskådan
Ni vet. Lagen om alltings djävlighet. Sälja smöret och tappa pengarna. Glömma plånboken och få den stulen. Det är bara att hålla huvudet kallt. Och tankarna klara. Tänka goda tankar. Andas.
Men så skönt. En helg utan något alls. Absolut ingenting. Visst det gamla vanliga. Städa. Fixa. Plocka undan. Men annars. Ingenting alls. Bara vara hemma. Fika. Hänga. Umgås. Kramas. Samtala. Allt sånt där skönt och kravlöst. Somna på soffan. Precis vad som behövdes. Så skönt! 
Just idag vaknar jag med livskraft i mig. Hösten är en tuff tid för många. Jag vet. Det finns fina omkring mig som har det svårt. Så är det. Men jag vaknar med en sån där skön känsla av att jag vill sjunga lite grann. Luften är klar. Jag lyfter blicken. Ser plötsligt det fina runt omkring. Tar emot. Och skickar vidare. Varsågod. Här! Ta emot! KäRLeK 
Pappagubben stökar i trädgården. Stänger inför hösten. Tar in utemöbler och göder komposten. Själv stannar jag vid svtplay.se och följer systers arbete under dagen. Till middag blir det ekomat från Under valnötsträdet. Kyckling allt i ett. En systersonens hockeymatch och valvaka väntar.
Kikade in hos fina Lisa och hittade som alltid något vackert och inspirerande. Jag drömde om dig för inte så länge sen. I drömmen tog du mig till i en vacker märklig plats. Där kände jag mig hemma. Det var att hitta tillbaka till något gott från förr. Lite sådär som att komma hem. När man hittar rätt i sitt eget lite röriga jag. Det var en god känsla. Den bär jag med mig.
KäRLeK
